Vaccinationer i Stockholm och Solna

Polio

Orsakas av ett tarmvirus som man får i sig med mat eller vatten i länder med dåliga sanitära förhållanden. Sjukdomen ger förlamningar och kan vara livshotande. Sista epidemin i Sverige hade vi på 50-talet. Vid utlandsresa bör man se över sitt polioskydd.

2 inj. krävs, skydd >15-20 år. Smittskyddsinstituet om Polio

Stelkramp (tetanus)

Orsakas av en jordbakterie som producerar ett nervgift som ger kramper vilka kan vara dödliga. Smitta sker genom förorenade sår och är sällsynt. I Sverige förekommer två-tre stelkrampsfall årligen – det är i regel äldre ovaccinerade personer som drabbas. Grundvaccinering och en påfyllning i vuxen ålder ger ett skydd till pensionsåldern. Smittskyddsinstituet om Stelkramp

Difteri

Orsakas av en bakterie i hals och luftvägar som producerar ett gift som angriper hjärta och nerver med förlamningar och hjärtsvikt som följd. Antibiotika angriper bakterien men ej giftet. Sjukdomen har varit på snabb frammarsch i Ryssland och Baltikum och viss oro finns för spridning till Sverige. Många medelålders och äldre personer har visat sig ha ett nedsatt skydd. Grundvaccinering sker tillsammans med stelkramp och bör fyllas på med en spruta var 10:e år vid resa till riskländer. Smittskyddsinstituet om Difteri

Kikhosta

Annan benämning: pertussis Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam barnsjukdom som nästan bara drabbar människa. I många utvecklingsländer bidrar kikhostan till en hög barnadödlighet. Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning Kikhosta orsakas av en bakterie, Bordetella pertussis, som fäster och tillväxer på vävnad i luftvägarna. Bakterierna utsöndrar ett gift (exotoxin) som är av betydelse för symtomen. Smittämnet finns hos den sjuke i luftvägarna och sprids som droppsmitta i anslutning till hostattacker. Smittsamheten är mycket hög. Inkubationstiden är vanligen 1–2 veckor, men kan uppgå till 3 veckor.

---

Folkhälsomyndigheten om Kikhosta

Polio

Orsakas av ett tarmvirus som man får i sig med mat eller vatten i länder med dåliga sanitära förhållanden. Sjukdomen ger förlamningar och kan vara livshotande. Sista epidemin i Sverige hade vi på 50-talet. Vid utlandsresa bör man se över sitt polioskydd.

2 inj. krävs, skydd >15-20 år. Smittskyddsinstituet om Polio

Stelkramp (tetanus)

Orsakas av en jordbakterie som producerar ett nervgift som ger kramper vilka kan vara dödliga. Smitta sker genom förorenade sår och är sällsynt. I Sverige förekommer två-tre stelkrampsfall årligen – det är i regel äldre ovaccinerade personer som drabbas. Grundvaccinering och en påfyllning i vuxen ålder ger ett skydd till pensionsåldern. Smittskyddsinstituet om Stelkramp

Difteri

Orsakas av en bakterie i hals och luftvägar som producerar ett gift som angriper hjärta och nerver med förlamningar och hjärtsvikt som följd. Antibiotika angriper bakterien men ej giftet. Sjukdomen har varit på snabb frammarsch i Ryssland och Baltikum och viss oro finns för spridning till Sverige. Många medelålders och äldre personer har visat sig ha ett nedsatt skydd. Grundvaccinering sker tillsammans med stelkramp och bör fyllas på med en spruta var 10:e år vid resa till riskländer. Smittskyddsinstituet om Difteri

Kikhosta

Annan benämning: pertussis Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam barnsjukdom som nästan bara drabbar människa. I många utvecklingsländer bidrar kikhostan till en hög barnadödlighet. Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning Kikhosta orsakas av en bakterie, Bordetella pertussis, som fäster och tillväxer på vävnad i luftvägarna. Bakterierna utsöndrar ett gift (exotoxin) som är av betydelse för symtomen. Smittämnet finns hos den sjuke i luftvägarna och sprids som droppsmitta i anslutning till hostattacker. Smittsamheten är mycket hög. Inkubationstiden är vanligen 1–2 veckor, men kan uppgå till 3 veckor.

---

Folkhälsomyndigheten om Kikhosta

Bältrosvaccin
Zostavax är ett levande försvagat vaccin mot herpes zoster (”zoster” eller bältros) och zoster-associerad postherpetisk neuralgi (PHN). Vaccinet består av samma stam som används i varicella-vaccin för barn (Varivax), men dosen är mer än 10 gånger högre. Zostavax är indicerat för vaccination av personer 60 år eller äldre.
Skyddseffekten är studerad i en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie med cirka 38 000 deltagare varav hälften fick Zostavax och hälften fick placebo. Zostavax minskade incidensen av herpes zoster med 51 %, 315 fall i vaccingruppen (n=19254) mot 642 fall i placebogruppen (n=19247). Incidensen av PHN minskade med 67 %, 27 fall i vaccingruppen mot 80 fall i placebogruppen. I absoluta termer var effekten större hos personer över 70 år. Dessutom minskade zoster-associerad smärta enligt mätning med herpes zoster-poäng för ”Burden of illness” med 61 %. Zostavax minskade också incidensen av PHN bland personer som utvecklat herpes zoster med upp till 55 %.
Skyddseffekten mot herpes zoster var mer uttalad hos gruppen försökspersoner 60-69 år än hos dem som var 70 år eller äldre, men även hos dessa sågs effekt. Immunogenicitet studerades på en representativ subgrupp av de rekryterade patienterna (N=1395) i denna studie och man fann en ökning av både varicellaspecifika antikroppstitrar och T-cellssvar.
Man vet idag inte hur länge skyddet mot herpes zoster varar efter vaccination eller om ett behov av en eller flera boosterdoser föreligger. Planerade kliniska studier förväntas ge svar på dessa frågor.
Zostavax har i kliniska prövningar utvärderats beträffande säkerhet på mer än 20 000 vuxna. Lokala reaktioner vid injektionssstället var vanligare i vaccingruppen än i placebogruppen. Dessa biverkningar bedömdes som milda och övergående. Endast mycket få allvarliga biverkningar inträffade, två i vaccingruppen och tre i placebogruppen.

Läkemedelsverkets värdering
Zostavax är idag det enda godkända vaccinet mot herpes zoster. Vaccinet bedöms vara ett värdefullt tillskott, då det tidigare inte funnits något vaccin för prevention av herpes zoster. Biverkningsprofilen bedöms som gynnsam. En nackdel är oklarheter rörande durationen av vaccinationseffekten samt behov av tilläggsvaccinering.

Stelkramp (tetanus)

Orsakas av en jordbakterie som producerar ett nervgift som ger kramper vilka kan vara dödliga. Smitta sker genom förorenade sår och är sällsynt. I Sverige förekommer två-tre stelkrampsfall årligen – det är i regel äldre ovaccinerade personer som drabbas. Grundvaccinering och en påfyllning i vuxen ålder ger ett skydd till pensionsåldern. Smittskyddsinstituet om Stelkramp

Difteri

Orsakas av en bakterie i hals och luftvägar som producerar ett gift som angriper hjärta och nerver med förlamningar och hjärtsvikt som följd. Antibiotika angriper bakterien men ej giftet. Sjukdomen har varit på snabb frammarsch i Ryssland och Baltikum och viss oro finns för spridning till Sverige. Många medelålders och äldre personer har visat sig ha ett nedsatt skydd. Grundvaccinering sker tillsammans med stelkramp och bör fyllas på med en spruta var 10:e år vid resa till riskländer.

---

Folkhälsomyndigheten om Difteri

Har du eget vaccin och behöver du vaccinering kan vi hjälpa dig.
Gör inte din vaccinering hemma, det finns risk för allergiska reaktioner och det behövs övervakning av en läkare som är utrustad.

Vi har allt som krävs vid en vaccinering, ta med ditt vaccin till oss då ordnar vi allt.

Tick-Borne-Encephalitis vilket betyder fästingöverförd hjärninflammation och de flesta fallen ses under sommaren och hösten. TBE-viruset finns hos fästingar på vissa öar i Stockholms skärgård, Åland och längs ostkusten i Sverige.
Vidare finns fall från Lidköpingstrakten och norr om Kungälv.
Årligen insjuknar i Sverige knappt 200 personer. Smittrisk föreligger också vid längre tids vistelse i Östeuropa samt på vissa ställen i Österrike.
Sjukdomen förekommer troligen ej utanför Europa. Förskolebarn insjuknar sällan. Vaccination rekommenderas endast till personer som längre tid (månader) vistas ute i naturen i riskområden (vid mycket tät ”naturkontakt” kan vaccination vara motiverad även vid kortare vistelse). Vaccinationen omfattar flera injektioner och bör inledas minst ett halvt år innan smittrisken.

---

Utmärkt hemsida om fästingar och TBE

Tick-Borne-Encephalitis vilket betyder fästingöverförd hjärninflammation och de flesta fallen ses under sommaren och hösten. TBE-viruset finns hos fästingar på vissa öar i Stockholms skärgård, Åland och längs ostkusten i Sverige.
Vidare finns fall från Lidköpingstrakten och norr om Kungälv.
Årligen insjuknar i Sverige knappt 200 personer. Smittrisk föreligger också vid längre tids vistelse i Östeuropa samt på vissa ställen i Österrike.
Sjukdomen förekommer troligen ej utanför Europa. Förskolebarn insjuknar sällan. Vaccination rekommenderas endast till personer som längre tid (månader) vistas ute i naturen i riskområden (vid mycket tät ”naturkontakt” kan vaccination vara motiverad även vid kortare vistelse). Vaccinationen omfattar flera injektioner och bör inledas minst ett halvt år innan smittrisken.

---

Utmärkt hemsida om fästingar och TBE

Livmoderhalscancer, eller cervixcancer som det heter på fackspråk, är den andra vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor och den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor i åldern 15-44 år. I Europa får cirka 33 500 kvinnor om året diagnosen livmoderhalscancer och 15 000 av dessa kvinnor kommer att dö av sjukdomen. Det innebär att 40 europeiska kvinnor om dagen dör i livmoderhalscancer.

I Sverige kallas kvinnor vart tredje år från och med 23-års ålder till gynekologisk screening. Då tas cellprov för att kunna upptäcka och behandla eventuella cellförändringar så tidigt som möjligt. Omkring 32 000 kvinnor får varje år besked om cellförändringar och närmare 500 av dessa insjuknar i livmoderhalscancer.

Femårsöverlevnaden är ca 55 procent, jämförande siffra för bröstcancer är 86 procents överlevnad på fem år. Livmoderhalscancer är den tredje största gynekologiska cancerformen efter livmoder – och äggstockscancer i Europa. Livmoderhalscancer drabbar till skillnad från andra gynekologiska cancerformer ofta unga kvinnor från 20-års ålder. Det kan ta upp till tio år från det att en infektion är etablerad till dess att cancern har utvecklats.

Symtom

Livmodershalscancer ger sällan några symptom i de tidiga stadierna. Hos vissa kan små blödningar och ibland smärta vid samlag förekomma. Om cellförändringen inte avlägsnas växer den och sprids från slemhinnan till livmoderhalsens muskelvägg och vidare ut i bäckenet. Livmoderhalscancer är mycket smärtsam och svår att smärtlindra. Cancerceller kan också spridas vidare till lymfkörtlar i bäckenet. Det förekommer också att dottersvulster, metastaser, kan spridas genom blodet till andra organ som lever, skelett och hjärna.

Behandling

Förstadier till livmoderhalscancer behandlas genom att en bit av den förändrade vävnaden tas bort. Det kallas konisering eftersom en liten kon av livmodertappen avlägsnas. Vid mer utvecklad cancer brukar hela livmodern och närliggande lymfkörtlar opereras bort. Ibland används strålning istället för operation eller en kombination av de båda ingreppen.

Livmoderhalscancer som uppstår i skivepitelet är den vanligaste formen och har minskat kraftigt sedan allmän screening infördes. Antal fall har kunnat halveras sedan början av 70-talet, även om antalet de senaste åren varit konstant. Däremot ses i västvärlden en ökning av den mer ovanliga formen av livmoderhalscancer som utgår från körtelcellerna (adenocarcinom) och som är mycket svårare att upptäcka vid screening.

Kvinnor infekterade med HPV viruset antas vara olika känsliga för de cancerframkallande proteinerna som finns i papillomvirusets arvsmassa, men exakt vad som gör att vissa drabbas av cancer och andra inte finns det ännu inget entydigt svar på.

Det finns nu sedan september 2006 möjlighet att vaccinera mot HPV och därmed förebygga livmoderhalscancer. Vaccinet heter Gardasil och finns tillgängligt på vår mottagning.

Kortfakta

•Varje år får 32 000 svenska kvinnor besked om cellförändringar i livmodertappen ? det är 88 kvinnor varje dag.

•500 kvinnor per år utvecklar livmoderhalscancer. •55 procent är i livet fem år efter diagnos.

•Mer än varannan dag dör en svenska kvinna i livmoderhalscancer.

•Livmoderhalscancer är den vanligaste cancerformen, efter bröstcancer, i åldern 15-44 år.

Livmoderhalscancer, eller cervixcancer som det heter på fackspråk, är den andra vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor och den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor i åldern 15-44 år. I Europa får cirka 33 500 kvinnor om året diagnosen livmoderhalscancer och 15 000 av dessa kvinnor kommer att dö av sjukdomen. Det innebär att 40 europeiska kvinnor om dagen dör i livmoderhalscancer.

I Sverige kallas kvinnor vart tredje år från och med 23-års ålder till gynekologisk screening. Då tas cellprov för att kunna upptäcka och behandla eventuella cellförändringar så tidigt som möjligt. Omkring 32 000 kvinnor får varje år besked om cellförändringar och närmare 500 av dessa insjuknar i livmoderhalscancer.

Femårsöverlevnaden är ca 55 procent, jämförande siffra för bröstcancer är 86 procents överlevnad på fem år. Livmoderhalscancer är den tredje största gynekologiska cancerformen efter livmoder – och äggstockscancer i Europa. Livmoderhalscancer drabbar till skillnad från andra gynekologiska cancerformer ofta unga kvinnor från 20-års ålder. Det kan ta upp till tio år från det att en infektion är etablerad till dess att cancern har utvecklats.

Symtom

Livmodershalscancer ger sällan några symptom i de tidiga stadierna. Hos vissa kan små blödningar och ibland smärta vid samlag förekomma. Om cellförändringen inte avlägsnas växer den och sprids från slemhinnan till livmoderhalsens muskelvägg och vidare ut i bäckenet. Livmoderhalscancer är mycket smärtsam och svår att smärtlindra. Cancerceller kan också spridas vidare till lymfkörtlar i bäckenet. Det förekommer också att dottersvulster, metastaser, kan spridas genom blodet till andra organ som lever, skelett och hjärna.

Behandling

Förstadier till livmoderhalscancer behandlas genom att en bit av den förändrade vävnaden tas bort. Det kallas konisering eftersom en liten kon av livmodertappen avlägsnas. Vid mer utvecklad cancer brukar hela livmodern och närliggande lymfkörtlar opereras bort. Ibland används strålning istället för operation eller en kombination av de båda ingreppen.

Livmoderhalscancer som uppstår i skivepitelet är den vanligaste formen och har minskat kraftigt sedan allmän screening infördes. Antal fall har kunnat halveras sedan början av 70-talet, även om antalet de senaste åren varit konstant. Däremot ses i västvärlden en ökning av den mer ovanliga formen av livmoderhalscancer som utgår från körtelcellerna (adenocarcinom) och som är mycket svårare att upptäcka vid screening.

Kvinnor infekterade med HPV viruset antas vara olika känsliga för de cancerframkallande proteinerna som finns i papillomvirusets arvsmassa, men exakt vad som gör att vissa drabbas av cancer och andra inte finns det ännu inget entydigt svar på.

Det finns nu sedan september 2006 möjlighet att vaccinera mot HPV och därmed förebygga livmoderhalscancer. Vaccinet heter Gardasil och finns tillgängligt på vår mottagning.

Kortfakta

•Varje år får 32 000 svenska kvinnor besked om cellförändringar i livmodertappen ? det är 88 kvinnor varje dag.

•500 kvinnor per år utvecklar livmoderhalscancer. •55 procent är i livet fem år efter diagnos.

•Mer än varannan dag dör en svenska kvinna i livmoderhalscancer.

•Livmoderhalscancer är den vanligaste cancerformen, efter bröstcancer, i åldern 15-44 år.

Gula febern

Är en myggöverförd virussjukdom som går epidemiskt i Afrika och Sydamerika. Sjukdomen kan få ett dödligt förlopp och är en fruktad farsot, specifik behandling saknas, 30 % dör. Vaccination med en spruta ger ett fullgott skydd i minst 10 år. Gravida bör ej vaccineras om de inte måste utsätta sig för extra stor risk (vilket gravida ej bör göra). Barn kan vaccineras från 9 månaders ålder. Särskilt certifikat om vaccinationen utfärdas och måste tas med till länder som kräver vaccination mot gula febern. Saknas detta är risken stor att inresa nekas eller att man tvångsvaccineras i tullen (vilket bör undvikas då risken är mycket stor att orena nålar används, åk hem istället!).

Brasilien och risk för gula febern fortsätter att göra tillvaron besvärlig. Nu rapporteras 4 personer, varav en från Holland (!) som insjuknat trots huvudsaklig vistelse i Sao Paolo. Två av dem hade visserligen gjort utflykter 40 km ut på landsbygd men det är oklart var de smittats. Notera att man har stängt flera parker i Rio eftersom aporna där träffar potentiellt smittsamma apor ”från landet”. (Karnevalen i Rio brukar just använda sådana parker)
I Brasilien rekommenderas nu alla innevånare i Rio de Janeiro och Sao Paolo att vaccinera sig vilket lett till vaccinbrist och långa köer.
Risken för storstadsbesökare måste anses som synnerligen låg men den kan inte helt uteslutas. Eftersom risken för sjukdom skall vägas mot risken för allvarliga biverkningar av vaccinet så finns en gråzon där avvägningen blir synnerligen besvärlig.

---

Folkhälsomyndigheten om Gula febern
Stamaril

Vissa länder kräver dokumentation på injicerad gula feber vaccin.
Vi hjälper dig med denna dokumentation. Gult resedokument kostar 85 kr.

Orsakas av ett virus som förekommer i avföring och som vid dålig handhygien överförs via maten, viruset angriper sedan levern.
Risk för hepatit A finns framför allt vid resor utanför Europa även om det förekommer smittsam gulsot även i Sverige.
Vaccinet ges i två sprutor, med 6-12 månaders intervall, varefter skydd föreligger i minst 15 år, sannolikt livslångt.
Redan första sprutan ger ett fullgott skydd efter 1 vecka och under det första året.
Risken att bli allvarligt sjuk av hepatit A ökar med åldern, över 50 års ålder är risken 3 % att dö.

Orsakas av ett virus som förekommer i avföring och som vid dålig handhygien överförs via maten, viruset angriper sedan levern.
Risk för hepatit A finns framför allt vid resor utanför Europa även om det förekommer smittsam gulsot även i Sverige.
Vaccinet ges i två sprutor, med 6-12 månaders intervall, varefter skydd föreligger i minst 15 år, sannolikt livslångt.
Redan första sprutan ger ett fullgott skydd efter 1 vecka och under det första året.
Risken att bli allvarligt sjuk av hepatit A ökar med åldern, över 50 års ålder är risken 3 % att dö.

Orsakas av ett virus som sprids via blod eller sexuellt och orsakar en allvarlig inflammation i levern. Alla blir inte gula men de flesta besväras av trötthet och dålig matlust under veckor till månader (de akuta sjukdomssymtomen liknar symtomen vid hepatit A). Infektionen läker vanligen utan bestående skador, dock utvecklar cirka 5 % en kronisk leverinflammation som kan leda till levercancer.

Vaccinet ges framför allt till riskgrupper (t ex inom sjukvården, polisen). Skyddseffekten efter tre doser är över 90 %. Vaccinet kan också ges med god effekt till personer som just utsatts för smitta.

Det blir allt vanligare att långresenärer och ”resluffare” tar kombinationsvaccin mot hepatit A och B (Twinrix) och får därigenom ett gott skydd under resan mot både hepatit A och B.

3 inj. krävs, ( Dag 1 + dag 30 + månad 6). OBS ! Skydd 1 vecka efter dos 2.

Skall du resa inom 2 veckor rekommenderas att du tar separat Hepatit A vaccin och separat Hepatit B vaccin så hinner du att bygga immunitet mot Hepatit A. Att bygga immunitet mot Hepatit B krävs 2 separata injektioner med 1 månad mellanrum.

Orsakas av ett virus som sprids via blod eller sexuellt och orsakar en allvarlig inflammation i levern. Alla blir inte gula men de flesta besväras av trötthet och dålig matlust under veckor till månader (de akuta sjukdomssymtomen liknar symtomen vid hepatit A). Infektionen läker vanligen utan bestående skador, dock utvecklar cirka 5 % en kronisk leverinflammation som kan leda till levercancer.

Vaccinet ges framför allt till riskgrupper (t ex inom sjukvården, polisen). Skyddseffekten efter tre doser är över 90 %. Vaccinet kan också ges med god effekt till personer som just utsatts för smitta.

Det blir allt vanligare att långresenärer och ”resluffare” tar kombinationsvaccin mot hepatit A och B (Twinrix) och får därigenom ett gott skydd under resan mot både hepatit A och B.

3 inj. krävs, ( Dag 1 + dag 30 + månad 6). OBS ! Skydd 1 vecka efter dos 2.

Skall du resa inom 2 veckor rekommenderas att du tar separat Hepatit A vaccin och separat Hepatit B vaccin så hinner du att bygga immunitet mot Hepatit A. Att bygga immunitet mot Hepatit B krävs 2 separata injektioner med 1 månad mellanrum.

Orsakas av ett virus som sprids via blod eller sexuellt och orsakar en allvarlig inflammation i levern. Alla blir inte gula men de flesta besväras av trötthet och dålig matlust under veckor till månader (de akuta sjukdomssymtomen liknar symtomen vid hepatit A). Infektionen läker vanligen utan bestående skador, dock utvecklar cirka 5 % en kronisk leverinflammation som kan leda till levercancer.

Vaccinet ges framför allt till riskgrupper (t ex inom sjukvården, polisen). Skyddseffekten efter tre doser är över 90 %. Vaccinet kan också ges med god effekt till personer som just utsatts för smitta.

Det blir allt vanligare att långresenärer och ”resluffare” tar kombinationsvaccin mot hepatit A och B (Twinrix) och får därigenom ett gott skydd under resan mot både hepatit A och B.

3 inj. krävs, ( Dag 1 + dag 30 + månad 6). OBS ! Skydd 1 vecka efter dos 2.

Skall du resa inom 2 veckor rekommenderas att du tar separat Hepatit A vaccin och separat Hepatit B vaccin så hinner du att bygga immunitet mot Hepatit A. Att bygga immunitet mot Hepatit B krävs 2 separata injektioner med 1 månad mellanrum.

Orsakas av ett virus som sprids via blod eller sexuellt och orsakar en allvarlig inflammation i levern. Alla blir inte gula men de flesta besväras av trötthet och dålig matlust under veckor till månader (de akuta sjukdomssymtomen liknar symtomen vid hepatit A). Infektionen läker vanligen utan bestående skador, dock utvecklar cirka 5 % en kronisk leverinflammation som kan leda till levercancer.

Vaccinet ges framför allt till riskgrupper (t ex inom sjukvården, polisen). Skyddseffekten efter tre doser är över 90 %. Vaccinet kan också ges med god effekt till personer som just utsatts för smitta.

Det blir allt vanligare att långresenärer och ”resluffare” tar kombinationsvaccin mot hepatit A och B (Twinrix) och får därigenom ett gott skydd under resan mot både hepatit A och B.

3 inj. krävs, ( Dag 1 + dag 30 + månad 6). OBS ! Skydd 1 vecka efter dos 2.

Skall du resa inom 2 veckor rekommenderas att du tar separat Hepatit A vaccin och separat Hepatit B vaccin så hinner du att bygga immunitet mot Hepatit A. Att bygga immunitet mot Hepatit B krävs 2 separata injektioner med 1 månad mellanrum.

Influensa
Året influensa vaccin täcker 4 sort viros typer jämför med tidigare 3.

Är en mycket smittsam virusinfektion (luftburen droppsmitta) som går i större eller mindre epidemier nästan varje vinter.
För den som är ung och frisk är influensan sällan farligt men för den gamla eller sjuka kan den utgöra ett allvarligt hot.
Även vid tämligen lindriga epidemier ser man vanligen en överdödlighet på flera tusen personer i Sveriges befolkning.
Vaccination mot influensa ger ej ett totalt skydd men minskar kraftigt risken för insjuknande och allvarliga komplikationer.
Skyddet varar bara en säsong så vaccinationen bör upprepas varje höst (oktober-november). Influensavirus är mycket föränderligt och den immunitet som erhållits efter sjukdom eller vaccination är ganska kortvarig.
Ibland räcker skyddet helt eller delvis under några års tid. Ibland, då influensavirus ändrat skepnad totalt, blir alla helt mottagliga.
Dessa mer uttalade influensautbrott har fått benämningar från de länder där de uppstått, som spanska sjukan, ryska snuvan, asiaten och Hongkong-influensan.

---

null
null

Japansk Encefalit

Är en virussjukdom som överföres med myggor från grisar i Sydostasien.
Infektionen kan ge en svår hjärninflammation med förlamningar som kan bli bestående och i värsta fall vara dödlig.
Risken att drabbas är liten och hittills har bara två svenskar insjuknat.
Därför bör vaccination endast övervägas vid långvarig (mer än en månad) vistelse på landsbygden eller resa till högriskoråden. Vaccinet har också allvarliga, om än sällsynta, biverkningar (en av 75.000 vaccinerade drabbas av hjärninflammation). Nya bättre vaccin har kommit och man behöver endast 2 injektioner inom loppet av en månad.

---

Folkhälsomyndigheten om Japansk Encefalit
IXIARO

Kolera

Kolera kan ge svåra diarréer och sjukdomen finns i Asien och Afrika samt under senare år också i Sydamerika. Bakterien är känslig för syran i magsäcken varför risken för magfriska personer att insjukna är liten.

Kolera är en fruktad tarmsjukdom med stora, ibland livshotande, vätskeförluster till följd av diarré.
Tillståndet orsakas av en bakterie i avloppsförorenat dricksvatten.
Nu finns det ett bra svenskt vaccin (Dukoral) som man dricker på fastande mage vid två doseringstillfällen och ger då ett
80-85 % skydd mot kolera.
Vaccinet ger också ett visst skydd (ca 50-70 %) mot Turistdiarré(E-Coli).
Dukoral dricker man 2 veckor samt 1 vecka innan resa för grundimmunicering mot kolera, detta ger skydd mot kolera endast 2 år.
Vid andra kommande år 1 singeldos 1 vecka innan resa.
Mot E coli har den endast en kortare effekt högst 6 månader, därför många resenärer dricker en singel dos inför värje tropisk resa (upp till 2 gånger per år).

---

Folkhälsomyndigheten om Kolera

Kolera

Kolera kan ge svåra diarréer och sjukdomen finns i Asien och Afrika samt under senare år också i Sydamerika. Bakterien är känslig för syran i magsäcken varför risken för magfriska personer att insjukna är liten.

Kolera är en fruktad tarmsjukdom med stora, ibland livshotande, vätskeförluster till följd av diarré.
Tillståndet orsakas av en bakterie i avloppsförorenat dricksvatten.
Nu finns det ett bra svenskt vaccin (Dukoral) som man dricker på fastande mage vid två doseringstillfällen och ger då ett
80-85 % skydd mot kolera.
Vaccinet ger också ett visst skydd (ca 50-70 %) mot Turistdiarré(E-Coli).
Dukoral dricker man 2 veckor samt 1 vecka innan resa för grundimmunicering mot kolera, detta ger skydd mot kolera endast 2 år.
Vid andra kommande år 1 singeldos 1 vecka innan resa.
Mot E coli har den endast en kortare effekt högst 6 månader, därför många resenärer dricker en singel dos inför värje tropisk resa (upp till 2 gånger per år).

---

Folkhälsomyndigheten om Kolera

MMR (Mässling, Påssjuka, Rödahund)

PRIORIX är indicerat för aktiv immunisering av barn från 11 månaders ålder, ungdomar och vuxna mot mässling, påssjuka och röda hund.
Användning hos spädbarn i åldern 9-10 månader kan övervägas under särskilda omständigheter (se Varningar och försiktighet, Farmakodynamik).
Observera: Användningen av PRIORIX ska baseras på officiella rekommendationer.

Malaria

Är en parasitsjukdom som överförs av myggor och skördar miljontals liv varje år. Att ta malariatabletter förebyggande vid resor till riskområden är en självklarhet. Lika självklart är att använda insektsskydd av olika slag (Mygg A etc) och impregnerade myggnät. En ökad motståndskraft hos parasiten mot de vanliga preparaten har blivit ett tilltagande bekymmer, särskilt i Östafrika och delar av Sydostasien. Inför resan hjälper vi till att bedöma malariarisken och vid behov skriver vi recept på lämpligt preparat just för din resa. Är du gravid bör du undvika att resa till malariaområden.

---

Folkhälsomyndigheten om Malaria

Meningokocker kan orsaka livshotande infektioner i blod och i hjärnhinnor.
Medan sjukdomen uppträder slumpmässigt i Sverige förekommer från tid till annan stora utbrott i delar av Centralafrika.
Vid folkomflyttningar t ex i förbindelse med muslimernas årliga samling i Mecka i Saudiarabien ökar likaledes risk för smittspridning.
Det finns många olika typer av meningokocker. För de vanligaste typerna finns det ett effektivt vaccin som ges som en engångsinjektion.
Vaccination kan vara aktuell vid längre tids vistelse i t ex Centralafrika samt vid resor till vissa arabländer.

---

Folkhälsomyndigheten om Meningokocksjukdom

Nytt vaccin mot pneumokockinfektioner för barn från 2 månader till 5 år.
Prevenar är det första och enda vaccinet som effektivt skyddar mot invasiva pneumokockinfektioner hos små barn.

Pneumokocker är bakterier som ofta finns i näsa och svalg hos barn. De kan orsaka bihåle- och öroninflammation och i värsta fall även leda till hjärnhinneinflammation, lunginflammation och blodförgiftning.

Så vaccineras ditt barn mot pneumokocker

Pneumokockvaccinationen av ditt minsta barn ingår i det svenska vaccinationsprogrammet endast för barn födda efter 2007-07-01 .Barn födda innan dess kan vaccinera sig på vår mottagning.

Barn 2- 6 månader: tre doser, den första dosen ges vanligen vid 2 månaders ålder och med ett intervall om minst 1 månad mellan de följande doserna. En fjärde dos rekommenderas under det andra levnadsåret. Tidigare ovaccinerade äldre spädbarn och småbarn: Barn mellan 7 och 11 månader: två doser, med ett intervall om minst 1 månad mellan doserna. En tredje dos rekommenderas under det andra levnadsåret.

Barn mellan 12 och 23 månaders ålder: två doser, med ett intervall om minst 2 månader mellan doserna.

Barn mellan 24 månader och 5 års ålder: en singeldos. Behovet av en boosterdos efter dessa vaccinationsprogram har inte fastställts.

---

Fass

Polio
Orsakas av ett tarmvirus som man får i sig med mat eller vatten i länder med dåliga sanitära förhållanden. Sjukdomen ger förlamningar och kan vara livshotande. Sista epidemin i Sverige hade vi på 50-talet. Vid utlandsresa bör man se över sitt polioskydd.

2 inj. krävs, skydd >15-20 år.

---

Folkhälsomyndigheten om Polio

Rabies kallas även Lyssa eller Vattuskräck och är en historiskt fruktad virussjukdom som ej är behandlingsbar om den hunnit bryta ut och leder då alltid till döden.
Smittan sprids genom bett, rivning eller vid sårkontakt med päls av rabiessmittat djur.
Hunden är globalt sett den främsta smittöverföraren, men andra viktiga smittkällor är räv, fladdermus, katt, varg och tvättbjörn.

Till rabiesfria länder räknas Sverige, Norge, Island, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och Japan.
Smittan är förhållandevis vanligt förekommande i Östeuropa men ovanlig i övriga Europa. I Afrika, Asien och Nord- och Sydamerika är sjukdomen relativt allmän.

För ett par år sedan inträffade ett tragiskt dödsfall hos en ung svensk kvinna som smittats utomlands.
Vaccinet ger ett mycket gott skydd, eftersom tiden från smitta till insjuknande är lång (veckor – månader) kan och skall man även vaccinera efter misstänkt smitta.
Därför bör du vid misstänkt bett uppsöka sjukvårdsinrättning eller svenska ambassaden i landet.
Undvik kontakt med djur!

---

Folkhälsomyndigheten om Rabies

Nytt vaccin mot diarrésjukdom orsakad av rotavirus för barn upp till 24 veckors ålder. 2 doser behövs.

Rotavirus är den vanligaste orsaken till akut diarrésjukdom med feber och kräkningar hos barn i åldern 0-5 år. Barnen kan bli svårt uttorkade och medtagna. Vaccinationen ges i munnen och ska vara avslutad före 25 veckors ålder.

Det är viktigt att aktivt diskutera vaccination mot rotavirus tidigt. De minsta barnen har störst risk för att drabbas av allvarlig sjukdom med sjukhusinläggning som följd. Det är därför viktigt att påbörja vaccinationen tidigt.

Så vaccineras ditt barn mot rotavirus

Vaccinationsschemat omfattar 2 doser. Första dosen kan ges från 6 veckors ålder. Det ska vara ett intervall på minst 4 veckor mellan doserna. Vaccinationerna ska helst ges innan 16 veckors ålder, men måste vara avslutat vid 24 veckors ålder. Rotavirusvaccinationen av ditt barn ingår ännu inte i det svenska vaccinationsprogrammet. De föräldrar som vill vaccinera sina barn idag får vända sig till BVC eller vaccinationsmottagningar och bekosta vaccinationen själva. Läkaren eller sköterskan kommer att ge rekommenderad dos av Rotarix till ditt barn. Vaccinet (1 ml vätska) ska ges oralt (via munnen). Vaccinet får under inga omständigheter injiceras. Ditt barn kommer att få två doser av vaccinet. Doserna ges vid olika tillfällen med ett intervall på minst 4 veckor mellan de två doserna. Den första dosen kan ges från 6 veckors ålder. Båda vaccindoserna måste ges innan 24 veckors ålder, och de bör helst ges innan 16 veckors ålder. Om ditt barn spottar ut eller kräks upp större delen av vaccindosen kan en ny vaccindos ges vid samma vaccinationstillfälle. När Rotarix ges till ditt barn som första dos rekommenderas att ditt barn också får Rotarix (och inte ett annat rotavirusvaccin) som andra dos. Det är viktigt att du följer instruktionerna från läkare och sköterska angående återbesök.

---

Folkhälsomyndigheten om Rotavirus

Röda Hund
Annan benämning: rubella

Röda hund räknas till de klassiska barnsjukdomarna. I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit sedan vi började vaccinera våra barn mot den. I utvecklingsländer utan allmän vaccination är röda hund dock fortfarande vanlig.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Sjukdomen orsakas av rubellavirus. Människan är enda reservoar. Smittämnet utsöndras med andningsluften, sprids via luften som droppsmitta och når nya mottagliga individer via luftvägarnas slemhinnor. Inkubationstiden är vanligen 17?18 dygn (14?21 dygn).

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Röda hund har i regel ett mycket lindrigt förlopp, och många smittas utan att få några symtom överhuvudtaget (subklinisk infektion). Sjukdomsbilden karakteriseras annars av en lindrig övre luftvägsinfektion och ett hudutslag som först brukar uppträda i ansiktet och sedan sprider sig ner till bål och extremiteter. Utslaget är småfläckigt, rödaktigt och ej sammanflytande. Klåda kan ibland förekomma hos vuxna. Lymfkörtlarna i nacken brukar ofta vara förstorade och ömmande. Ibland, främst hos kvinnor, uppträder inflammation i en till flera leder i armar och ben. Dessa besvär brukar gå över på några månader. Det viktiga med röda hund är att sjukdomen kan orsaka fosterskador. En mottaglig kvinna, som smittas i tidig graviditet, löper stor risk att få missfall eller att föda ett barn med flera olika missbildningar i skelett, hjärna, ögon, öron m.m. Att ställa diagnos enbart på den ofta mycket okarakteristiska sjukdomsbilden vid röda hund är mycket svårt, andra virusinfektioner kan ge en likartad bild, och rubellaliknande hudutslag kan ses vid överkänslighet mot bl.a. födoämnen. Diagnosen bör alltid ställas serologiskt genom att man påvisar antikroppar mot rubellavirus i patientens blod.

Allmänt förebyggande åtgärder

Det finns ett mycket effektivt kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, och samtliga barn i Sverige erbjuds vaccination. Den första dosen brukar ges vid barnavårdscentral (BVC) vid 18 månaders ålder, den andra vid 12 års ålder via skolhälsovården.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Röda hund är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). Röda hund är en smittspårningspliktig sjukdom. Det är av intresse att ta reda på huruvida den sjuke vaccinerats eller ej, och om ej, varför så inte skett.

Tyfoid
Är den allvarligaste Salmonellainfektionen men är ovanlig. Nu finns det två typer av vaccin, det ena tas i form av kapslar vid tre tillfällen på fastande mage med start minst tre veckor före avresan, det andra ges som en injektion. Skyddseffekten är omkring 70 % på båda vaccinerna.

Vattkoppor

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik: Sjukdomen börjar oftast med lätt till måttlig feber och värk i kroppen något dygn.

Sedan uppstår ett kliande, blåsformigt utslag. Detta brukar först ses på bålen, senare i ansikte, hårbotten och munhåla.
Klådan är ofta besvärande. Hosta ingår ofta i bilden (vattkoppor i luftrörens slemhinnor).
Blåsorna, som är vattenklara och lätt går sönder, är ofta omgivna av en smal rodnad. Med tiden blir blåsornas innehåll grumligt, varefter de torkar in och bildar skorpor.
Komplikationer kan uppstå genom att blåsorna infekteras av hudbakterier, t.ex. stafylokocker. Ovanligare komplikationer är en lunginflammation som kan vara mycket besvärlig, och hjärnhinneinflammation, ibland också hjärninflammation.
Särskilt allvarlig är sjukdomen om den drabbar personer med nedsatt immunförsvar eller drabbar ett nyfött barn till en mor, som just i anslutning till förlossningen insjuknat i vattkoppor.
Sjukdomen kan behandlas med antivirala medel och/eller immunglobulin, vilket dock sällan är nödvändigt.
Ofta ges klådstillande medel. Diagnos ställs i regel utifrån den typiska kliniska bilden men kan bekräftas genom fynd av virus från blåsor, eller att aktuella, virusspecifika antikroppar påvisas i blodprov.

Dosering Barn från 9 månaders ålder och vuxna bör få 2 doser av VARILRIX för att säkerställa skydd mot varicella. En andra dos av VARILRIX ges 2 månader efter den första dosen. Den andra dosen bör helst ges tidigast 6 veckor efter den första dosen. Intervallet mellan doserna får dock under inga omständigheter understiga 4 veckor.

---

Folkhälsomyndigheten om Vattkoppor